Nu har jag varit inne på BRIS.blogg.se och läst deras senaste inlägg. Då kände jag att jag ville hjälpa till att sprida deras buskap att våga prata ut och stå upp säg ifrån när något inte är bra. För det känns mycket bättre efter man pratat med någon om det speciellt om det är någon man inte känner för dom känner ju inte dina kompisar och kan gå och snacka med dom om vad du sagt. För så gjorde jag när jag inte orka längre jag gick till min kurator på som jag hade på högstadiet hon var helt underbar. Jag kunde verkligen prata ut om allt med henne speciellt om sånt som jag kände att jag inte kunde prata med mamma om alltid. För från det att jag börja årskurs 3 så blev jag psykiskt mobbad. Jag blev behandlad som luft många ggr och ut nyttjad för att jag var så snäll. Men en sak får jag alldrig glömma det var det att jag hade alltid en kompis som ställde upp för mig fast vi var värsta ovänner så kom hon/han ialla fall och "trösta mig". Visst vi hade våra bråck vi med jag var häller inte alltid shysst alla ggr men vi fanns alltid för varann vad än som hände och det gör vi fortfarnde än idag. Jag hoppas att vi kommer hålla ihop livet ut, för den är personen betyder mer än vad ord kan säga för mig. Som jag sa förut blev jag psykist mobbad från årkurs 3 fram till årkurs 9 det var inte förs jag börja gymnasiet i en annan stad som jag blev glad igen och fick bättre självförstroende. Jag våga förförsta gången lita på någon som jag inte vågat på flera år för att dom svikit mig på något sätt i slut ändan. Även om jag inte tog kontakt med just BRIS så prata jag ialla fall med någon om vad som hände och det kändes så skönt att någon visste. Så mitt råd till er prata med någon om det! För DU ska inte behöva gå och vara osäker varje dag! Lycka till<3 

Puss&Kram<3